söndag 31 mars 2013

Dag två..

Natten har vart lång.

Den manliga människan som jag nu har förstått att han heter Babe kom hem sent. Den kvinnliga (som jag tror heter hjärtat eller älskling lite osäker där) hade försvunnit in i ett rum jag än inte vart i. Jag kunde höra henne där inne och jag tror att de är deras sov koj för det verkade som hon sov.

Jag hade tagit skydd åter igen under soffan. Babe märkte inte att jag va där när han kom hem men på morgonen när jag hörde att de vart uppe ett tag verkade de som att jag inte fick vara ifred längre.
Hjärtat lyfte upp soffan så jag inte längre fick ligga där. Hittade istället ett tryggt ställe i vad människorna kallar köket..






Senare på dagen så lämnade mina människor mig ensam ett tag. Det kändes skönt att kunna få lite tid själv att utforska och nosa igenom vad jag antar är mitt nya hem nu.
Hörde när de kom hem igen så skyndade mig in under soffan. Typiskt att Hjärtat har så lätt att hitta mig där.. Nu denna gången så har de lagt för så jag inte kommer in under soffan längre.
Jag känner mig osäker med alla dessa nya ljud och intryck.
Hjärtat lyfte upp mig i "trädet" och där fick jag ligga för att känna av stämningen.
Kan väl säga att efter jag legat här ett tag så blev det svårt att låta bli. Jag är ju trots allt bara ungkatten än så jag har massa bus i mig och Babe bjöd in till lek!!
Hur kan jag motstå frestelsen. Mina nya människor växer på mig mer för varje minut vi är tillsammans. Kanske det är dags att börja lita lite på dom.
Känns som jag kan det.
Detta e Babe och jag. =)

Babe kelade så gott med mig att jag naffsade lite på han för o  berätta hur gott de va <3
Tror han förstod för han fortsatte.



Mmmm ja precis där....

Börjar känna mig bättre till mods nu
Minsta lilla hörn ska utforskas. Detta är ju ändå mitt nya place ;)
 Babe och hjärtat sa något om att jag behövde tak på min toalett... Förstår inte alls vad dom menar med de..



Nu är min andra dag avklarad här och jag tror allt att jag trivs riktigt bra. Mina människor leker, kelar och visar mig att jag inte behöver vara rädd här, här i mitt HEM.

1 kommentar:

  1. Va fint att du börjar känna dig hemma Mila!
    Så fint skrivet, jättekul att läsa.
    Kram

    SvaraRadera